Choken - alltså inte chocken! Uttalas "tjåken" liksom

Uttern åkte upp på land i mitten av november så båtfisket är finito för denna säsong. I år fick hon vila uppe hos Berra på varvet. Hon ligger fint där. Berra var vänlig att lägga henne längst ut, framför de andra upplagda båtarna, så det bör inte bli något större mankemang att få henne i plurret tidigt i vår.
Nu är det landfiske som får gälla ett tag framåt. Stickan och jag var nere vid Marsätra för en tre veckor sedan, men inte ett liv. Jag misstänkte redan innan vi åkte dit att resultatet skulle bli knapert. Det var kav lungt och havet var spegelblankt. Ingen lämplig vädersituation för fiske alltså.
Något mera fiske har det inte blivit. Jag har tänkt att åka upp till Östra Lagnö vid flera tillfällen, men det har alltid kommit något emellan. Det är precis som vanligt och precis som under båtsäsongen. När man står där mitt i vårsolen och har hela sommaren och hösten liggande som ett oändligt långt sommarlov framför sig gör jag samma misstag år efter år. Jag lovar vitt och brett till alla möjliga kompisar, släktingar och andra att -"Vi skall väl åka ut och firra någon gång under säsongen? Vi finner säkert någon helg som passar". Tjohej du! Veckorna rullar undan, helgerna går till annat och plötsligt, innan man hunnit blinka, är det november och båten står på landbacken igen.

Choken är en jobbarkompis som arbetar med storkundsavtal. Han bor i Sumpan (sympatiskt drag), har köpt en Ryds 480 med krånglande motor och så gillar han att fiska. Han har rumlat runt en del i put and take miljöer och lagt nät med farsan sin i Mälaren.
Vi snackar mycket om fiske. Han är än så länge litet rudis på detta med havsfiske i skärgården, men verkar tänd på att pröva öringslyckan inne i Stockholm. Jag anser mig själv vara i stort sett lika rudis på havsöringsfiske som Choken, vilket jag diskret påtalat, men han har ändå utsett mig till sin maestro. Han frågar om utrustning, vilka beten man skall ha och var man skall ställa sig om man söker sig till stränderna och kajerna runtom i innerstaden. Eftersom jag helt saknar erfarenhet av innerstadsfiske så har mina tips till honom grundat sig på vad jag hört från andra. Vad det gäller val av beten är jag något säkrare. "Köp en Sandgrävling", tipsade jag häromdagen, -"en rödsvart". Detta bombsäkra tips från mig möttes av ett ansiktsutryck från Choken som fick mig att förstå att hans batterier plötsligt tagit slut. Hela fejset liksom stannade av. När det äntligen efter en längre paus kom, - "Va' fan är en sandgrävling", förstod jag att han monterat in en ny kraftkälla i kraniet. Glad som jag blev av att killen skakat liv i sig igen, sprang jag in till datorn, letade litet på nätet och fann en bild av en sandgrävling. Denna visade jag stolt upp för honom.
-"Åsså måste du han en Ludde", fortsatte jag. Han verkar att dra mycket batteri, Choken. Nunan stannade upp på nytt. Jag förstod då att för vissa är praktik bättre än teori . Därför har jag beslutat att valla honom i en redskapsaffär någon dag, gå runt, peka ut och säga åt honom vad han skall köpa. Jag får väl se till att han är nyladdad innan avresa. Vi har också snackat om att gemensamt sticka in till stan någon dag och i alla fall provkasta litet. Vi får väl se hur det blir med den saken, men det skulle vara jätteroligt. Ska man fiska i Djurgårdsbrunnskanalen måste man ha en liten grön Bomber. Det har David berättat. Jag har dock inte vågat säga det till Choken än. Måste kolla upp batteristatusen innan jag chockar honom med den informationen.